Jag känner någonstans att jag har en hängande press på mig själv så att allt bara går åt helvete. Att jag sätter sådan stor press på mig själv att det till slut blir för mycket vilket leder till misslyckande. Där jag är just idag vid ett misslyckande. För alla andra verkar detta vara en otroligt rak och lätt väg men för mig är det uppenbarligen inte det. Jag har nog en hel del i hjärnan som jag måste arbeta med har jag märkt på denna otroligt krokiga väg. För mig är det inte bara spikrakt. 

Vi kan ta ett exempel nu som den senaste tiden har vi haft det ganska tungt här hemma då barnen håller på att ta kål på oss tillochfrån (alla som har barn vet nog vad jag pratar om även om det inte talas så ofta om det) och vad gör jag då jo jag tar till tröstätandet, vilket betyder att allt går åt skogen.

Visserligen är det inte bara snedsteg som ställer till det utan jag har även haft medvetna val då min sambo nu är hemma sista veckan och som alla vet kan det bli lite mer än vanligt under semestertider så jag hoppas att det lite per automatik blir lite lättare när man återgår till lite mer vardagliga rutiner nästa vecka.

Denna vecka stod vågen på + 1kg och jag vet precis varför och snart har halva veckan gått och jag har inte brytt mig särskilt mycket dom senaste två dagarna heller just för att jag på någotvis pressat mig i hjärnan att det tar stopp och jag vet inte hur jag ska göra för att kunna göra det på rätt sätt...

Jag kanske är ett udda fall i detta eller så har fler samma problem men pratar inte om det. Det är något jag har märkt mycket att folk målar upp en sådan rosenröd vacker bild av tillvaron men sedan upptäcker man när jag lägger korten på bordet som t ex detta kring "kaostiden" med barnen att fler har det faktiskt som en annan men pratar inte om det. Då kan man istället få svaret : "och jag som trodde jag var ensam"

Någonstans i detta hoppas jag på att någon kanske också kan säga att viktminskning är inte en dans på rosor för alla...

Hur ska jag lyckas? Jag måste nu ta mig en tid att försöka lära mig tänka på ett annat sätt, men hur gör jag det? Visst någonstans har jag kommit en bit på väg eftersom jag fortfarande är fast besluten om att jag vill ändra på mig och i vågor så går det riktigt bra så nu måste jag ju komma till den biten där jag fortsätter mig att hålla mig till riktigt bra. Kanske försöka släppa på den pressen att jag ska lyckas, men hur gör jag??

Evighetsinlägg men jag tycker det är skönt att få dessa tankar ur mig och den som läser kanske tröttnar på detta negativa men det är ju dels därför jag har denna bloggen för att få ut det som surrar i huvudet på mig..

//Therese

 

madde

31 juli 2013 13:50

Åhh önskar jag kunde hjälpa dig på något sätt....
Har ju inte själv barn, så kan inte riktigt sätta mig in i din situation. Men kan tänka mig hur du har det. Och när det gäller vikten och allt de där, så kanske det helt enkelt är så att du tänker för mycket på de, och det slutar med att det inte går överhuvudtaget. Vet själv när jag tänker för mycket på vikten, så slutar det med att jag äter och äter... OCh då blir ju siffrorna inte så himla roliga!! Men 1 kg går du ner lätt ska du se =)
Som du säger så blir säkert allt som vanligt när semester tiderna är över, och då är det bara att ta tag i allt igen!! Jag vet att du kan och viljan finns där. Måste bara hitta tillbaka till den.
Finns här för dig som stöd, bara säga till om du behöver råd och stöd =)
Pepp kramar!!!!

http://madderavald.bloggplatsen.se

T

31 juli 2013 15:11

Ja barnen kan tära på ens tålamod så fruktansvärt och då blir det att jag sjunker ner i soffan och stoppar något i munnen när dom lagt sig - "egen vuxentid" när man kan äta vad som helst när barnen lagt sig eftersom jag är väldigt noga med att dom inte ska äta onyttigheter närsomhelst (man vill ju inte att dom ska bli som en själv)

Jo det är väl så att jag matar detta alldeles för mycket och jag maler om och om igen att nu ska jag klara det så håller det fram till lunch när jag äter en extra portion fast jag inte behöver.

Tack så hemskt mycket för att du faktiskt fortsätter att läsa och hänger kvar trots min bergochdalbana - det betyder otroligt mycket!
Kram till dig.

 

Viktsextiosju

31 juli 2013 23:42

Jag har en 4.5-åring med temperament värre än sin mor. Äpplet faller inte ngt från trädet. Jag var du... Unnade mig nåt gott för dagen hade ju faktiskt varit jobbig... Osv osv - är jag rätt på det? Nu unnar jag mig tystnaden, egentiden går till en bra bok/film/promenad/lång dusch m hela köret! En god kopp te är underskattat. Bär är underskattat. Tänk : varför vill jag inte att mina barn ska äta detta mer än en gång i veckan om ens alls? Varför låter jag mig själv hållas? Att unna sig behöver inte kopplas till mat och godis. Unna dig "tiden"
Blir du sugen. Ta en kopp te! Med mycket smak! Inte lätt väg men det viktigaste är att du bestämmer dig. Min fråga som fick mig att bestämma mig var;"vill jag vara en fet kossa som inte kan vara hälsosamt föredöme för mina barn? Och inte orka något? Inte vara självsäker så det smittar av en trygghet på dem?" Ja du fattar galoppen.
Mitt enda råd är: bestäm dig! Gör upp en plan - en enkel plan! Följ den. Hamnar du av banan? Skit i det. Gå tillbaka till planen!

Heja dig!!!!!

http://viktsextiosju.webblogg.se

T

1 augusti 2013 09:10

Tack så hemskt mycket för dina ord dom känns peppande och det känns bra att det faktiskt finns dom som "varit jag" Ett bevis på att det faktiskt går men att det inte alltid är lätt.
Jag tyckte att jag bestämde mig en gång men jag kanske borde som du säger göra upp en plan.
Återigen TACK!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just idag är jag otroligt trött och därför blir det inte något längre inlägg utan jag vill bara ta det lugnt och invänta dagens avsnitt av Biggest loser och sedan blir det sängen för mig.  Nu är det tisdag och jag ska redovisa siffror som jag inte ...

Visst låter jag positiv i min rubrik? Jag känner mig inte direkt så positiv då jag jobbat hela helgen och skall nu jobba tre dagar till på rad varav en journatt. Det låter inte så mycket men när man jobbat fredag och sedan lördag dygn så känns det so...

Då var det fredag och jobbhelg för mig. Jag har känt mig ganska trött och seg idag men det har ändå gott bra. Shake till frukost, mellis och lunch och till middag åt jag 100 gram kycklingbacon, 1 dl keso mini och grönsaker. Har ni testat kyckling...

Då var jag inne på dag fjorton med rena kur samtidigt som det är min födelsedag och jag har mått ganska dåligt dom senaste dagarna och jag har haft så svårt att veta hur jag ska gå över från den rena kuren men jag bestämde att avsluta min födelsedag ...

Idag har jag också känt mig ganska låg men jag har haft fasaden uppe pga utbildning och möten. Dock var det en bekant på samma möte som tyckte att jag såg en aning blek ut och det fick mig att fundera mycket under eftermiddagen men jag kommer hela ti...